Hur ska man kunna ta kloka, säkra beslut om man mår dåligt?

Psykosociala risker och dess konsekvenser för den psykiska och fysiska arbetsmiljön är en stor utmaning på våra arbetsplatser. Stress, ångest och depression är vanliga arbetsrelaterade hälsoproblem som påverkar arbetstagare, men också chefer och ledare.

Ida Karlsson, arbetsmiljörådgivare på SSG, skriver om psykosociala risker och dess påverkan på arbetsmiljön.

Psykosociala risker uppstår ofta på grund av dålig arbetsorganisation, bristande ledarskap och ett otillräckligt socialt sammanhang på arbetsplatsen. Exempel på sådana risker inkluderar hög arbetsbelastning, motstridiga krav, brist på inflytande och stöd, samt mobbning och trakasserier. Dessa faktorer kan leda till allvarliga psykiska och fysiska hälsoproblem, som utbrändhet, ångest, depression och till och med självmordstankar. Arbetstagare som lider av långvarig stress kan så småningom även utveckla allvarliga fysiska hälsoproblem såsom hjärt- och kärlsjukdomar eller muskel- och skelettbesvär men det kan också få konsekvenser för arbetsplatsens arbetsmiljö i stort.

Kräver agerande

För organisationer innebär detta inte bara en moralisk skyldighet att agera, utan också en ekonomisk nödvändighet. Negativa effekter som dåliga affärsresultat, ökad frånvaro och hög personalomsättning kan undvikas genom att hantera psykosociala risker på ett strukturerat sätt. Och så klart även bidra till att fler mår bättre både psykisk och fysiskt.

Enkätundersökningar som EU-OSHA genomfört visar att 27 procent* av arbetstagarna i EU upplever arbetsrelaterad stress, ångest eller depression. För att effektivt hantera detta krävs ett förebyggande och systematiskt arbete. Det är viktigt att arbetsgivare involverar arbetstagarna i processen för att identifiera och hantera riskerna, eftersom de har bäst förståelse för de problem som kan uppstå på deras arbetsplats.

Våga ställa frågan

Vi vill ha säkra arbetsplatser med människor som tar kloka och säkra beslut, men kan vi alltid förvänta oss att dessa säkra beslut tas om man är i psykisk obalans?

Genom att hantera psykosociala risker kan arbetsgivare inte bara förbättra sina anställdas välbefinnande, utan också säkerställa att kloka beslut kan fattas, även om man mår dåligt.

Med detta sagt, våga ställa frågan "hur mår du?" och ge dig tid att verkligen lyssna på svaret. Det kan göra en betydande skillnad för både din kollega och din chef. Tänk även på de mer humana aspekterna vid riskbedömningar samt när rutiner och instruktioner tas fram. Låt inte alla beslut vila på den enskilda individens handlingar och beteende.

Ta hand om er!

* Enkätundersökning Pulsen på arbetsmiljön – arbetsmiljöläget efter pandemin

Fakta:

• Den Europeiska arbetsmiljöbyrån EU-OSHA är EU:s informationsbyrå på arbetsmiljöområdet. EU-OSHAS arbete bidrar till Europeiska kommissionens strategiska ram för arbetsmiljö 2021–2027 och EU:s andra relevanta strategier och program. European Agency for Safety & Health at Work - Information, statistics, legislation and risk assessment tools.
• Från och med 1 januari 2025 hittar ni föreskriften om Organisatorisk och social arbetsmiljö i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:2) om planering och organisering av arbetsmiljöarbete – grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar.
• Myndigheten för arbetsmiljökunskap har samlat riktlinjer för psykisk hälsa på arbetsplatsen. Du hittar dem här: Riktlinjer för psykisk hälsa på arbetsplatsen – Myndigheten för arbetsmiljökunskap

Relaterat innehåll: