Snart dags för nya regler för projektering och byggarbetsmiljösamordning

Byggbranschen är en bransch där arbetsmiljöfrågorna ofta är avgörande för arbetarnas säkerhet och hälsa. Genom att skärpa kraven i föreskriften för projektering och byggarbetsmiljösamordning (AFS 2023:3) har Arbetsmiljöverket tydliggjort att ansvaret för arbetsmiljön ligger hos byggherren, som har en avgörande roll i att säkerställa att byggarbetsplatser är trygga och att arbetsmiljöplaner verkligen används som levande dokument. På industrianläggningar pågår ofta byggarbeten, som då också omfattas av dessa regler.

Ida Karlsson, arbetsmiljörådgivare på SSG, informerar om de nya regler som börjar gälla vid årsskiftet.

Det nya regelverket gör det nödvändigt för byggherrar att engagera sig mer aktivt och ta en större roll i att skapa och underhålla en säker arbetsmiljö genom hela byggprojektet. Det kan förhoppningsvis bidra till minskade olyckor och skador på arbetsplatser inom byggbranschen.

Den 1 januari 2025 börjar de nya reglerna i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om projektering och byggarbetsmiljösamordning – grundläggande skyldigheter (AFS 2023:3) att gälla, vilket innebär förtydligande av redan gällande krav, men även förändringar och nya krav.

Vi vill lyfta några av de förändringar i AFS 2023:3 som rör byggherrens ansvar för arbetsmiljön samt hur arbetsmiljöplanen ska utformas, uppdateras och tillämpas i praktiken.

Byggherrens ansvar – Ökat ansvar för samordning och uppföljning

Tidigare har byggherren haft ett grundläggande ansvar för arbetsmiljön, men med AFS 2023:3 utvidgas och förtydligas detta ansvar. Byggherren ska nu bland annat:

• Planera och organisera arbetsmiljöarbetet mer detaljerat redan i projekteringsfasen. Genom en riskanalys identifieras vilka arbetsmiljörisker som finns i projektet. Utifrån de riskerna kan det avgöras vilken bemanning och kompetens som kommer att krävas för att kunna hantera arbetsmiljöarbetet och riskerna i byggprojektet. Byggherren ska under planeringen och projekteringen se till att det tas fram en realistisk tidplan för projektet.
• Tydliggöra ansvaret för arbetsmiljön genom att utse lämpliga samordningsansvariga. och se till att dessa personer är kompetenta och har rätt förutsättningar för att hantera arbetsmiljörisker effektivt.
• Säkerställa en kontinuerlig uppföljning av arbetsmiljöarbetet och att arbetsmiljöplanen följs. Byggherren behöver se till att uppföljning görs regelbundet och att arbetsmiljöplanen revideras om nya risker eller arbetsmoment identifieras under projektets gång.

Ibland kan det vara så att byggherren inte vill, kan eller har tillräckliga kunskaper och/eller resurser för att ta arbetsmiljöansvaret i ett byggprojekt. Under vissa förutsättningar kan det då vara möjligt att överlåta byggherreansvaret genom ett skriftligt avtal om att uppgifter flyttas över till en ställföreträdare (I tidigare regelverk kallad Uppdragstagare). Då övertar ställföreträdaren ansvaret för att byggherrens arbetsmiljöuppgifter utförs. Om det görs en överlåtelse har byggherren inte längre kvar sin möjlighet att styra över de åtgärder som ställföreträdaren beslutar om.

Arbetsmiljöplanen – Nya krav på innehåll och hantering

Arbetsmiljöplanen har länge varit en central del av arbetsmiljöarbetet inom byggbranschen. Med AFS 2023:3 införs nya och förtydligade krav på innehållet och uppdatering av arbetsmiljöplanen för att säkerställa att den verkligen fungerar som ett levande och styrande dokument genom hela byggprojektet. Några av de nya kraven innebär att:

• Arbetsmiljöplanen ska utföras som ett styrande dokument för hur arbetsmiljöarbetet i byggprojektet ska fungera och hur aktörerna ska samordna mellan varandra så att ohälsa och olycksfall förebyggs. Under planeringen och projekteringen ska arbetsmiljöplanen beskriva hur organiseringen, samordningen och arbetsmiljöarbetet ser ut i det skedet och under själva byggfasen ska motsvarande uppgifter för det skedet framgå.
• Arbetsmiljöplanen ska kunna visas upp under alla skeden av byggprojektet, från det att planeringen och projekteringen påbörjas. Arbeten med särskild risk och åtgärder till dem ska alltid finnas med.
• Arbetsmiljöplanen vara anpassad till projektets storlek, komplexitet och risknivå. Du ska också se till att överlämningen av arbetsmiljöplanen mellan Bas-P och Bas-U sker strukturerat.

Generell arbetsmiljöplan

Ytterligare en nyhet är att du kan använda en generell arbetsmiljöplan under särskilda förhållanden. Den kan användas om:

• Flera byggnads- eller anläggningsarbeten utförs, som i huvudsak är likadana, ofta förekommande med liknande förutsättningar
• Byggnads- eller anläggningsarbeten beställs av samma byggherre under en given tidsperiod
• Varje arbete som mest pågår under två dagar.

Arbetsmiljöplan på fasta driftsställen

På fasta driftsställen, där annan verksamhet pågår samtidigt som byggprojekt är det viktigt att beskrivningarna av åtgärderna i arbetsmiljöplanen fungerar tillsammans med arbetsmiljöarbetet i den fasta verksamheten. Det är den som är samordningsansvarig på det fasta driftsstället som ska bjuda in till samarbete med Bas-P och Bas-U, eftersom det är den som är mest insatt i verksamhetens arbetsmiljörisker. Det ska göras innan byggnads- och anläggningsarbetena startat och sedan under byggprojektets gång. Det är byggarbetsmiljösamordnarna som är ansvariga för arbetsmiljöplanen tillsammans med byggherren, som oftast är densamma som den ansvarige för den fasta verksamheten.

Mer information:

På Arbetsmiljöverkets hemsida kan du läsa mer om de nya reglerna i den nya strukturen som träder i kraft den 1 januari 2025: Arbetsmiljöverkets nya regelstruktur - Arbetsmiljöverket

och även hitta de informationssidor som finns kopplade till de nya reglerna för byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare: Nya regler om projektering och byggarbetsmiljösamordning - Arbetsmiljöverket

Relaterat innehåll: