Nu uppdateras SSG:s rörklasstandarder för att de ska harmonisera bättre med utbudet av rör och rördelar på marknaden. Under arbetets gång har SSG även träffat finska motsvarigheten PSK:s arbetsgrupp för rörklasser för att lära av varandra.
De senaste utgåvorna av SSG:s rörklasstandarder har nu hunnit tillämpas i några år och vi har därmed fått in värdefulla inspel om hur de kan förbättras.
Syftet med SSG:s standarder för rörklasser har alltid varit att de dimensioner som SSG rekommenderar enkelt ska gå att få tag på hos tillverkaren. Därför kommer de kommande utgåvorna att justeras utifrån detta.
Eftersom SSG och PSK har ett samarbete har vi även passat på att samla arbetsgrupperna från respektive land för att diskutera våra standarder för rörklasser. Grupperna diskuterade bland annat skillnader och förutsättningar som man har utgått från vid beräkning av de olika rörklasserna.
Vid beräkningarna av rörens tjocklekar har båda organisationerna utgått från harmoniserade EN-standarder. PSK har dock utgått från materialstandarder och SSG från flänsstandarden, för att ett rör ska hålla lika mycket som en fläns i samma tryckklass vid en viss temperatur. Båda organisationerna har räknat rätt utifrån de förutsättningar som ställdes. Att det finns skillnader mellan SSG:s och PSK:s standarder handlar alltså om att beräkningarna utgår från kraven i olika EN-standarder.
Både SSG:s och PSK:s rörklasser är beräknade för ett inre tryck. Det är dock mer som måste kontrolleras, exempelvis sammansatta spänningar, innan man kan säga att man har ett komplett fungerande rörsystem. Därför har SSG:s rörsystemkommitté bestämt att vi i de kommande rörklasstandarderna ska fortsätta räkna med 70% godsutnyttjandegrad på raka rör. För rördelar (böjar, konor, gavlar och t-stycken) kommer vi däremot i de kommande utgåvorna att räkna med 85% godsutnyttjandegrad, och tillåta maximalt 90%.
Kiwa är i full gång med beräkningarna och förhoppningen är att vi ska ha nya rörklasser publicerade under året.